BETTFYSIOLOGI

5x5=

1. 5 FRÅGOR OM LOKALA SYMTOM

1. NÄR?

• • Frekvens Konstant periodvis Dygnsvariation – morgon relaterat till sömn, under dag relaterat till dagtid Migrän på helger, spänningshuvudvärk vid stress

• • Symtomdebut Smygande eller i en specifik fas i livet (dödsfall, mobbning) Diffus debut muskelrelaterad, plötslig debut ledrelaterad Vid trauma (förkortad käke), efter tandbehandling, bettrehabilitering, rotbeh Sämre prognos och behandling om symtom länge

• • Utbredning Be pat visa, punktformig (ledsmärta) eller diffust (muskelsmärta) Finger på proc condylaris – käkled| på proc coronideus – m. temp fäste Handen över hela käkområdet – muskelrelaterad eller refererad smärta Ett eller flera områden och avgör om de hör ihop, strålat det ut

• • Karaktär Dov, molande, tryckande, trötthet (muskel) | stickande, huggande, bultande (led/nerv) Domningar, bedövningskänsla, smak-, lukt och synpåverkan à misstänk malignitet Lätt, måttlig, intensiv, skatta på skala 0-10 à muskelsmärta lägre jmf med ledsmärta Bettförändring – känt bettet förändrats, djupt/öppet bett tyder på destruktion i käkled

2. VAR?

3. HUR?

4. HUR LÄNGE Varar smärtan i sekunder, minuter, timmar, hela tiden

5. UTLÖSANDE/LINDRANDE FAKTORER?

Funktion förvärrar, vila lindrar ofta

Sömn, värktabletter, temperatur, palp, perkussion

Om pat har synfel à glasögon kan hjälpa

Kroppsställning – framåtböjt huvud ger smärta à sinuit (bihåleinflammation)

Tandpressning à ischemi à smärta, tuggummi hjälper pga blod kmr till muskler

2. 5 FRÅGOR OM ANDRA SYMTOM

6. TIDIGARE BEHANDLING OCH RESULTAT AV DEN?

7. MEDVETEN OM PARAFUNKTIONER – KÄKE, AXLAR, NACKE?

Pressning, gnissling, tungpressning, tung-läpp-kindbitning

Problem i nacke, axlar, rygg

Nagelbit – för fram uk och tröttar ut musklerna + ger mikrotrauma på käkleden

Bara 10-15% är medvetna om sina parafunktioner

8. ALLMÄNSJUKDOMAR – LED, MUSKEL, NERV, PSYKISKT, ÄRFTLIGHET?

Reumatism (led), fibromyalgi (muskel), Trigeminusneuralgi,

Depression (psykiska), ärftlighet i släkt

9. STRESSFAKTORER OCH SOCIALT?

Civilstånd, barn, situation hemma och på jobbet, fritidsintressen

10. MEDICINERING PGA SMÄRTAN?

Smärtstillande funkar sällan på muskelsmärta

NSAID hjälper mot inflammation i käkled

3. 5 UNDERSÖKNINGSMOMENT – ÖGONKONTAKT, JÄMFÖR SIDORNA

3a. KÄKLEDER – 0,5 kg tryck

- Palpationsömhet över leden

- Rörelsesmärta över leden, kind, tinning

- Deflektion – åt sidan, mekaniskt hinder i vägen – ofta disken

- Deviation – åt sidan och sen rakt igen, S-formad

- Inskränktgapförmåga – under 40mm, normalt 55mm

- Skrapljud

- Knäppningar

1. Inkoordination mellan muskel och disk

Inkonsekventa knäppningar utan något regelbundet mönster eller knäppningar vid öppning och/eller stängning. Kan ibland knäppa mycket, ibland litet och ibland inte alls. Inkoordination mellan m. pterygoideus lateralis båda bukar.

2. Diskdisplacering med återgång (vanligast)

Reciproka knäppningar kommer vid gapning och slutning, men vid olika tillfällen.

Vid gap inträffar ett klickljud (25-30mm, när disken rört sig upp på condylen), sen kommer ett sent stängnings-klick (när disken sedan återgått till vilopositionen, dvs. framför condylen).

Försvinner ofta om man protruderar hakan och biter ihop.

3. Hypermobilitet

Överrörlighet i käkleden. Vid stora gapningsrörelser (över 50 mm), ett sent öppningsklick/upphakning

tuberkelknäppning = ”subluxation”. På sidan som är överrörlig kommer käken att röra sig längre förbi tuberculum articulare, vilket gör att hakan går åt motsatt håll kontralateralt (motsatt sida). Kan uppkomma om käken hoppat ur led någon gång (luxerat).=

4. Strukturella förändringar av disken, kondylen eller ledytan

Klickljud vid öppning och stängning, då mandibeln befinner sig i ett specifikt läge. Oftast även skrapljud.

3b. TUGGMUSKLER – 1 kg tryck

- M. temporalis anterior och fäste – 3 fingrar, håll ett par sekunder

- M. masseter – vid okbågen (arcus zygomaticus

- M. trapezius – om pat har problem med nacke, dålig hållning, palpera ner till axlarna

3c. GAPFÖRMÅGA

- Maximal incisalskärsavstånd + vertikala överbitningen

- Aktiv gapförmåga – det pat kan gapa själv

- Passiv gapförmåga – gapförmåga med assistans, töjer upp extra med fingrarna

Om töjningen är större än 5mm kan det vara myalgi, kan man inte töja något alls kan det vara diskrelaterat

3d. BETTET

- Morfologi– Angle klass I

normalt klass II = post, överbett klass III = pre, underbett.=

- Öppet/djupt. Kors/saxbett. Stor skillnad RP-IP – mer än 0,5 mm lateralt och 2mm sagitellt.

- Stabilitet – jämnt fördelade kontakter på båda sidor

- Interferenser (arbets/balans) –någon tand som gör att pat inte kan få en bra funktion

- Tandslitage – abrasion (tandsubstansförlust orsakad av friktion mot främmande ämne), attrition (tuggaktivitet), erosion (kemisk påverkan utan bakterier)

3e. SLEMHINNOR

- Impressioner, bitning

3f. GENERELL ÖVERRÖRLIGHET

- HMS – hypermobility score. 1 poäng för varje sida man kan göra de olika rörelserna på

- Överrörligheten gör att käkleden lättare hoppar ur sin position och luxerar

4. 5 DIAGNOSER – STÄLLS PÅ VARJE SIDA AV KÄKEN!

4a. MYALGI

- Anamnes Regional smärta som påverkas av käkrörelser, funktion eller parafunktion

- Status Smärta i käkmuskulatur som känns igen vid gapning eller palpation

HUVUDVÄRK TILLSKRIVEN TMD

- Anamnes Befintlig diagnos med myalgi eller käkledsartralgi

Huvudvärk i temporalisområde som påverkas av käkrörelser,funktion eller parafunktion

- Status Huvudvärk i temporalisområdet som känns igen vid gapning, käkrörelser eller palpation

Huvudvärken kan inte förklaras bättre av en annan huvudvärksdiagnos

MYOFASCIELL SMÄRTA Muskelsmärta som strålar ut till andra område

4b. KÄKLEDSARTRALGI

- Anamnes Regional smärta som påverkas av käkrörelser, funktion eller parafunktion

- Status Smärta i käkled som känns igen vid gapning, käkrörelser eller palpation

4c. DISKDISPLACERING MED ÅTERGÅNG

- Anamnes Nuvarande käkledsljud eller ljud som uppmärksammas av pat vid undersökning

- Status Knäppning vid gapning OCH stängning alt. gapning ELLER stängning OCH käkrörelser

- ... OCH INTERMITTENT LÅSNING Intermittent låsning med begränsad gapförmåga

4d. DISKDISPLACERING UTAN ÅTERGÅNG

- Anamnes Tidigare låsning med begränsad gapförmåga som störde tuggförmågan

... UTAN BEGRÄNSAD GAPFÖRMÅGA Max gap (inklusive VÖB) 40 mm eller mer

... MED BEGRÄNSAD GAPFÖRMÅGA Max gap (inklusive VÖB) under 40 mm

4e. DEGENERATIV KÄKLEDSSJUKDOM

- Anamnes Nuvarande käkledsljud eller ljud som uppmärksammas av pat vid undersökning

- Status Skrapljud (krepitationer) i käkleden

(4f. KÄKLEDSARTRALGI + DEGENERATIV KÄKLEDSSJUKDOM (LÄGGER IHOP 4B OCH 4E)

(4g. SUBLUXATION, TUBERKELKNÄPPNING)

- Käken låser sig vid gap à pat behöver göra en manöver för att stänga käken

ANDRA DIAGNOSER

- Myospasm – kramp i muskeln, pat kan ej gapa

- Myosit – muskelinfl efter trauma/infektion

- Kontraktur – svårt gapa pga kollagenfiber växer i muskel och gör den stel, efter strålbeh.

- Muskelhypertrofi/atrofi

- Neoplasi – tumör

- Diffdiagnoser - Pulpit, apikal parod, sinuit, spottsten, parotit, öronproblem, muskelproblem, fibromyalgi, trigeminusneuralgi, reumatism

	MIGRÄN	SPÄNNINGSHUVUDVÄRK	LÄKEMEDELSINDUCERAD HUVUDVÄRK
LOKALISATION	Halvsidig – runt ögat	Dubbelsidig, som ett band eller en mössa runt huvudet	Som ett band runt huvudet
FREKVENS	Attacker	Kontinuerligt	Huvudvärk kommer varje dag och varar hela dagen. Smärtan finns när man vaknar
KARAKTÄR	Stickande, huggande, pulserande	Dov, molande, tryckande	Molande, bilateralt, frontal-occipital eller diffus smärta
FÖRKÄNNINGAR	Känner av attacken 1h innan via t.ex. tårar, illamående/kräkningar	Möjligtvis illamående/kräkningar innan
LJUSKÄNSLIGHET	Man kan få en attack vid plötsliga starka ljus	Starkt ljus under lång tid förvärrar
LJUDKÄNSLIGHET	Man kan få en attack vid plötsliga starka toner	Högljutt under lång tid förvärrar
STRESS	Efter stressen	Under stressen
LÄKEMEDEL			Smärtan förvärras om man slutar med lm. Orsakas ffa av ASA.
HORMONELLA FAKTORER	Kvinnor drabbas i samband med mens, graviditet, efter menopausen
ALKOHOL MÖRK CHOKLAD OST	Kan utlösa migränattack	Skön känsla

5. 5 BEHANDLINGAR – IBLAND BOTA, OFTA LINDRA, ALLTID TRÖSTA

5a. INFORMATION, RÅDGIVNING, ANATOMILEKTION

- Många patienter är bara oroliga och vill förstå sina problem

- Information om varför det knäpper i käkleden, varför patienten har muskelsmärta

- Hur anatomin ser ut i käken

5b. FARMAKOLOGISK BEHANDLING

- Smärtstillande – paracetamol vid muskelsmärta

- Muskelavslappnande – bensodiazepiner i akutlägen med kramp i käkarna

- Anti-inflammatoriska (NSAID, diklofenak, ibuprofen, naproxen) – vid käkledsinflammation

- Intraartikulär kortisoninjektion (i käkleden) – vid käkledsinflammation, kortison är anti-infl.

5c. RÖRELSETRÄNING, BIOFEEDBACK, SJUKGYMNASTIK, AKUPUNKTUR

- Rörelseträning

- Biofeedback – gör patienten medveten om en omedveten spänning genom att sätta

• o Elektroder på muskeln och så får pat höra när en apparat piper då muskeln aktiveras

• o Tejpbit på muskeln à pat märker när muskeln och därmed tejpbiten spänns

- Sjukgymnastik – spänner man med käkarna spänner man också nackmusklerna och blir stel där

- Akupunktur –vid myalgi, som komplement till annan behandling, pat som inte tolererar bettskena

5d. BETTSKENOR

5e. OCKLUSALA ÅTGÄRDER – SLIPNING OCH UPPBYGGNAD

Allmänna behandlingsprinciper

1. 1. Minska smärta, inflammation, oro, stress

• o 5a. Info, rådgivning, anatomilektion, 5b. Farmakologisk behandling och KBT

1. 2. Ändra funktion, minska muskelspänning

• o 5c. Rörelseträning, biofeedback, sjukgymnastik, akupunktur och 5d. Bettskenor

1. 3. Stabilisera ocklusionen/artikulationen

• o 5e. Ocklusala åtgärder

• o Det sista man gör, man måste då vara säker på att det är ocklusionen som är problemet

Tre faktorer kan förklara att behandlingen får effekt

1. 1. Spontan symtomfluktuation

• o Symtomen fluktuerar naturligt mellan att vara värre till bättre

• o När symtomen sen minskar igen tror man behandlingen man satt in haft effekt

• o Fast egentligen var det bara en naturlig fluktuation och pat var inne i en dålig period

1. 2. Placebo – 50%, särskilt vid bettslepning

2. 3. Riktig behandlingseffekt – 30%

BEHANDLING AV MUSKELPROBLEM

1. 1. Info om sambandet stress – muskelspänning – smärta

2. 2. Betona behandlingens goda prognos

3. 3. Sanera patientens medicinlista

4. 4. Ev. remiss till sjukgymnast för parallell behandling

5. 5. Gör pat medveten om parafunktion dagtid

6. 6. Eliminera eventuella ocklusala störningar

7. 7. Bettskena om åtgärderna inte har effekt inom 8-10 veckor

BEHANDLING AV KÄKLEDSLJUD

Skrapljud/krepitationer

1. 1. Information om att det är tecken på förslitningar (artros) i en led

2. 2. Ingen behandling om det inte finns smärta

3. 1. Information om käkledsanatomi

4. 2. Pat ska undvika knäppningar om det går

5. 3. Gapning vid knäppningsfritt läge (5 min x 6 ggr/d)

6. 4. Stabiliseringsskena om det finns muskelspänning

7. 5. Reponeringsskena vid störande knäppningar/låsningar

8. 6. Kirurgi (däremot risk för skrapljud efteråt)

Käkledsknäppningar

1. 1. Information om käkledsanatomi

2. 2. Pat ska undvika knäppningar om det går

3. 3. Gapning vid knäppningsfritt läge (5 min x 6 ggr/d)

4. 4. Stabiliseringsskena om det finns muskelspänning

5. 5. Reponeringsskena vid störande knäppningar/låsningar

6. 6. Kirurgi (däremot risk för skrapljud efteråt)

7. 1. Information om käkledsanatomi

8. 2. Försök manipulera uk upp på disken igen så det knäpper (se bild)

9. 3. Bettskena, rörelseträning, farmaka för att lindra symtom och öka rörelseförmåga

10. 4. Kirurgi (diskektomi där man plockar bort disken)

Käkledslåsning (diskdisplacering utan återgång)

1. . Information om käkledsanatomi

2. 2. Försök manipulera uk upp på disken igen så det knäpper (se bild)

3. 3. Bettskena, rörelseträning, farmaka för att lindra symtom och öka rörelseförmåga

4. 4. Kirurgi (diskektomi där man plockar bort disken)

Käkledsluxation, käken ur led och framför tuberculum articulare

- Trycker bara käken neråt så hoppar den rätt av sig själv

BEHANDLING AV AKUTA MUSKELPROBLEM

1. 1. Information – anatomilektion

2. 2. Smärtstillande – paracetamol, ibuprofen, intramuskulära injektioner så pat kommer igång med avslappningsövningar

3. 3. Avspänningsövningar– tappa hakan, jogga med hakan, gapa mot motstånd

4. 4. Mjukakutskena– bedöva pat för att öka gapförmågan à ta ditt avtryck à lämna ut skenan

5. 5. Akupunktur

6. 1. Information om att vila käken och äta en skonsam kost för att inte belasta

7. 2. Smärtstillande kombinerat med NSAID – NSAID motverkar inflammationen

8. 3. Intraartikulär kortisoninjektion (i käkleden) – kortison är anti-inflammatoriskt

BEHANDLING AV AKUT KÄKLEDSSMÄRTA – DETTA KAN GE ETT ÖPPET BETT!

1. Spolning av käkleden (lavage) – sätter kanyler i ledkammaren à spolar med koksalt à avslutar med att lägga kortison för att motverka inflammationen

RÖRELSETRÄNING

- Avspänningsövningar – för att minska muskelspänningar

• o Gapa mot motstånd, hitta viloläget

- Funktionsövningar – för att öka muskelstyrka, vid trauma där ena sidans muskler blivit svaga

• o Tuggummi, gapa/sluta mot motstånd

- Muskelavspänning kan fås genom

1. 1. Autogenetisk hämning – muskeln belastas så hårt att sträckreflexen utlöses à slappnar av

2. 2. Reciprok hämning –aktivera antagonist (munöppnare) så att agonist (munslutare) slappnar av

BETTSKENOR

- Använd heltäckande bettskena för att undvika tandvandringar

- Placera bettskenan i käken med bäst stabilitet och komfort – ofta i ök där det inte finns kronflykt och där tungan inte stör

- Bettskenans vertikala höjd helst över 8 mm

- Pat ska använda skena max 10-12 tim/dag för att undvika att muskler anpassar sig & effekten avtar

- Mjukskenor används som dagskenor eller under kortare perioder pga att de deformeras

Bettskenors verkningsmekanismer

1. 1. Placebo – 30-50%

2. 2. Ökad medvetenhet hos pat – pat inser att tänderna ska vara isär i viloläget

3. 3. Ändrad betthöjd – vi höjer bettskenan 7-8 mm à muskeln förlängs à utvecklar mindre kraft

4. 4. Stabilisering av bettet – får fler kontakter och gör att symtom minskar

5. 5. Bygger bort interferenser

6. 6. Ändrad relation mellan käkledsdisk och ledhuvud

7. 7. Ändrat tung- och mandibelläge – antisnarkskena ger bättre luftpassage (apnéskena)

8. 8. Ändrad neurologiskt mönster – nervsignaler från hjärnan påverkas så att man inte bruxar

9. 9. Muskelaktiviteten (bruxande) under sömnen minskar

Indikationer för bettskenor

Nattlig parafunktion som ger muskelsmärta/käkledssmärta	Stabiliseringsskena/plan bettskena Shoreplåt
Daglig parafunktion som ger muskelsmärta/käkledssmärta	Mjukplastskena Shoreplåt
Tungparafunktion, burning mouth syndrom (BMS)	Mjukplastskena Shoreplåt Dagskena
Kraftigt tandslitage/orofaciala parafunktioner	Modifierade stabiliseringsskenor, eftersom pat nöter vanliga stabiliseringsskenor
Diskdisplacering med återgång	Reponeringsskena
Preprotetisk behandling	Partiella skenor, capsplints
Snarkning, sömnapné	Antisnarkskena (apnéskena)

Vad ska man göra när bettskenan inte fungerar och patienten verkligen använder den?

1. 1. Använder pat skenan vid rätt tillfälle? –har nattskena när pat egentligen har problem på dagtid

2. 2. Används skenan för lite/för mycket (max 10-12 timmar/dag?)

3. 3. Är den inslipad? – hög belastning på ett visst ställe, pat belastar den vid extremrörelser

4. 4. Är skenan för låg/hög?

5. 5. Komplettera med mjukskena om pat blir öm i tänderna

1. STABILISERINGSSKENA/PLAN BETTSKENA – ”STANDARDSKENAN”

- Ska täcka alla tänder och vara så plan som möjligt så patienten inte tvingas in i vissa lägen

- Retention genom att den sitter över tändernas prominens, ffa vid treor och sexor

- Slipning

• o Tills RP sammanfaller med IP och helst en kontakt per tand (se bild)

• o Vid sidoglidning – kuspidskydd

• o Vid protrusion – kontakt i fronten på varje sida av mittlinjen

2. SHOREPLÅT

- Retention genom kulklamrar som sitter buckalt om premolarer och molarer

- Vid tungparafunktioner, djupt bett, överbett

3. MJUKPLASTSKENA

- Görs 4 mm tjocka och kan göras direkt på klinik

- Blir ofta för höga i molarpartiet

- Bra för barn med växelbett

4. REPONERINGSSKENA

- Klack i skenan styr in uk i protruderat läge så knäppningar försvinner (diskdisplacering m. återgång)

- Tar ett index i RP och ett index i protruderat läge där knäppningarna försvinner

5. ANTISNARKSKENA

- Skjuter fram underkäken så tungan inte ligger och blockar luftpassagen

6. NTI- SKENA

- Skena som läggs i fronten à incisver belastas à signalerar till masseter och temp om att relaxera

- Nackdelar – sväljer ner den, sidopartier elongerar à öppet bett, ökad belastning på käkleder

7. PREPROTETISKA SKENOR

- Betthöjningsskena, temporär partialprotes, temporära broar

8. INDIVIDUELLA SKENOR

- Dubbla bettskenor i ök + uk om pat gnisslar mycket, skenor mot kindbitning, sugning, tungpressning

BETTSLIPNING

- Målet med bettslipning är att skapa stabil ocklusion och interferensfria lateral- och protrusionsrör.

- Informera pat innan du bettslipar, den ska vara helt med på bettslipningen och ska stå i journalen

Bettslipning kan göras av fyra olika skäl

1. 1. Terapeutiskt – symtomen ska ha samband med interferensen

2. 2. Profylaktiskt – symtomfri pat med interferens som TDL byggt in eller som gör bettet väldigt ostabilt

3. 3. Preprotetiskt

4. 4. Estetiskt

Indikationer för bettslipning

1. Interferenser relaterade till symtom eller bruxism – om interferensen belastas ger den symtom

2. 2. Tandrörlighet som orsakas av traumatisk ocklusion – då slipar man på tanden som har påbitning

3. 3. Ostabil ocklusion/artikulation hos patienter med käkledsengagerade allmänsjukdomar

4. 4. Preprotetisk bettslipning – slipa på tänder (se bild) för att inte bygga in interferens när man gör bro

Kontraindikationer för bettslipning

1. 1. Pat som är negativt inställt till bettslipning

2. 2. Pat med ocklusal neuros/dysocklusion – pat som tror deras ocklusion är fel hela tiden

3. 3. I akuta fasen av artrit – symtomen kan bero på artriten då och inte interferenser

4. 4. Avstånd mellan RP à IP på över 2 mm – för stort avstånd att slipa för att få en förbättring

Inslipningsregler – för att få RP och IP så nära som möjligt och utan interferenser

1. MUDL –i glidningen RP à IP, slipa i fossan och undvik kusparna

2. 2. BULL –påarbetssidan, på icke-bärande kuspar dvs ”buccal upper lingual lower”

3. 3. LUBL – på balanssidan,”lingual upper och buccal lower”

Interferenser att särskilt beakta

1. 1. Lateralförande interferenser mellan RP och IP

2. 2. Balansinterferenser – förhindrar kontakt på arbetssidan

3. 3. Arbetssideinteferenser – enstaka kontakter bakom treorna

SoS Nationella riktlinjer – 1-4 Bra 5-7 Okej 8-10 Tveksamt

	Info, KBT	Rörelseövn/ biofeedback	Akupunktur	Hållningsträning	Stab-skena	Mjukplast	NTI	Bettslip	TENS	Laser	Ultraljud
Myalgi	4	5	6	7	4	6	7	10	9	10	9
Diskdisplacering	6
Diskdisplacering med återgång + symtom		6			5		6	8
Diskdisplacering utan återgång + symtom		4			6				9
Artrit	4	5			4			5 (inte vid akut fas)		10
Artrit (RA)	4	6			4			4 (inte vid akut fas)	9

AKUT BETTFYS SMÄRTA

Vad brukar patienter söka för?

1. 1. Smärta (inte dentalt orsakad)

2. 2. Svårt att gapa, stänga munnen, bita ihop

3. 3. Plötsliga käkledsljud

För att kunna ställa diagnos behövs

1. 1. Anamnes – 10 frågorna

2. 2. Klinisk undersökning – käkleder, tuggmuskler, gapförmåga, bettet, slemhinnor

3. 3. Labprov

   
   

   4. Diagnostiska blockader – bedövar för att identifiera var smärtan kommer från

• o M. temporalis fäste – ”hållningsmuskel” som inte tål mkt belastning och därför ger smärta

• o M. masseters ursprung – ger refererad smärta som patienten tror är i tänderna

• o N. auriculotemporalis – käkledssmärta (se grön nerv på bild)

• o 1 ampull Citanest/Xylocain utan adrenalin/Marcain (långtidsverkande)

• o Viktigt att bedöva utan vasokonstriktor för att inte få ischemi i muskeln och mer smärta

• 5. Avbildning – röntgen, datortomografi, magnetresonans, ultraljud

• o Om man tror smärtan är käkledsrelaterad

• o Panorama tas snett underifrånàmediala delen skjuts högre upp och blir rundare än laterala

• o Vid degenerativ käkledssjukdom är det oftast laterala delen av käkleden som är påverkad

• o Jämför höger och vänster sida på röntgen för att kunna uttala dig om käklederna

Orsaker till akut reducerad gapförmåga

1. 1. Postinjektionstrismus

- Pat kan inte gapa efter bedövning i en muskel eller pga blödning i periostet

- Påverkar inte sidorörelser jämfört med diskdisplaceringar där uk rör sig mot den sjuka sidan

- Går över efter några veckor till månader

1. 2. Muskulär

2. 3. Leder (diskdisplacering utan återgång eller artralgi)

3. 4. Ben (ankylos)

4. 5. Tandinfektioner

Orsaker till bettöppningar

1. Tungpressning mot tänderna (vanligast)

2. 2. Iatrogent – bettskena som inte täcker hela bettet, protetik och fyllningar som förändrar bettet

3. 3. Trauma – enkelsidig fraktur i collum mandibulae gör att bettet öppnar sig på andra sidan

4. 4. Skador i käkleden som gör att det öppnar sig

5. 5. Dålig muskelfunktion – käkarna kan inte hållas ihop tillräckligt bra

6. 6. Parodontit – tänderna lutar sig och bettet öppnas

7. 7. Erosionsskador – tänderna blir kortare

KÄKREGISTRERING

- Syftet är att överföra patientens bettrelation till en artikulator

- Inom bettfys använder vi alltid RP, jämför med protetik där man vid ett stabilt bett kan köra med IP

- Idag görs medelvärdesinslagning på artikulatorer (”Medelvärdeinslagning” på G-disken)

- Vid medelvärdesinslagning ska kontaktpunkten mellan ök-ettorna ligga i spetsen av Bonwill triangel

- Bonwills triangel

triangel som går mellan kondylerna och kontaktpunkten mellan överkäkens ettor=

Vilket läge ska man använda vid käkregistrering (index)?

- IP – vid stabilt bett och mindre protetik

- RP – vid ostabilt bett och större protetik, bettskenor

- Används IP ska man kontrollera att freedom in centric (glidningen mellan RPà IP) är jämn och fin

- RP är mer reproducerbart än IP eftersom området man kan få ocklusion i är mycket mindre

- RP är ett registreringsläge och inte ett rekonstruktionsläge

- Dvs teknikerna skapar protetiken utifrån freedom in centric (glidningen mellan RP à IP)

Screeningfrågor för att upptäcka orofaciell smärta eller käkfunktionsstörning

1. 1. Ont i tinning, ansikte, käke eller käkled en gång i veckan eller oftare?

2. 2. Ont när du gapar eller tuggar en gång i veckan eller oftare?

3. 3. Låsningar eller upphakningar i käken en gång i veckan eller oftare?

èFår man napp på dessa frågor gör man en klinisk undersökning

Vad kan orofaciell smärta eller käkfunktionsstörning bero på?

1. 1. Dentalt (tänder))

2. 2. Muskulärt

3. 3. Artrogrent (käkleden

4. 4. Neurogent (nerver, trigeminusneuralgi)

5. 5. Psykogent (psykiskt, depression)

6. 6. Annat (refererad smärta från axlar som projiceras till käken)